Historik

Redan under medeltiden hade studieintresserade ynglingar från Hyllie by (på vars marker Limhamn långt senare skulle växa fram) möjlighet att få skolutbildning någorlunda i närheten. Katedralskolan i Lund grundades redan på 1000-talet och Latinskolan i Malmö på 1400-talet.

Behoven av såväl utbildning som folkbildning ökade med den kyrkliga reformationen under 1500-talets förra hälft. Den stora kyrkolagen i Danmark, Kirkeordinansen, stadfästes av Christian III år 1537 blev också en skollag, som bland mycket annat krävde att landsbygdens barn skulle få undervisning i kristendomskunskap en gång per vecka genom klockarens försorg.

Den svenska kyrkolagen av år 1686 betonade både föräldrarnas och kyrkans ansvar, när det gällde att främja barnens kristendomskunskap och läskunnighet. Flera föreskrifter under 1700-talet förtydligade kyrkans ansvar för den grundläggande folkbildningen.

Ett bevarat protokoll från en gemensam sockenstämma år 1796 mellan Bunkeflo och Hyllie redovisar en "ambulatorisk" skola, med klockaren som ansvarig utbildare. Protokollet är veterligen det första som uttryckligen berör skolundervisningen i Hyllie socken. Efter långa diskussioner uppfördes år 1815 den första "riktiga" skolbyggnaden i Hyllie.

Framväxten under 1800-talet av Limhamns samhälle på Hyllie bys strandmark och nya statliga regler (exempelvis 1842 års förordning om folkundervisningen) ökar kraven på skolan. Inom Hyllie socken byggs därför flera nya skolor under 1800-talet. Folkökningen vid 1800-talets slut leder bland annat fram till beslutet att bygga en ny skola i det dåvarande kvarteret Igelkotten, numera Baggen.

Den nya skolan, som är Linnéskolans äldsta byggnad, invigdes den 17 oktober 1904 i närvaro av Hyllie skolråd och "lärare, lärarinnor och barn". Invigningen förrättades av skolrådets ordförande, kyrkoherde Aug. Stenström. Limhamn, som blev köping 1906 och inkorporerades i Malmö stad 1915, fortsatte att växa.

Ytterligare ett skolhus ansågs snart behövligt. Ett nytt skolhus, beläget i samma kvarter, uppfördes år 1919 och invigdes för sitt ändamål i april 1921. Detta hus utgör idag Linnéskolans huvudbyggnad. I dessa byggnader inhystes en fullständig folkskola, som för övrigt organisatoriskt ingick i Limhamns överlärardistrikt.

Efter andra världskriget ställdes det nya krav på skolväsendet. Barnantalet hade ökat markant och längre skolgång efterfrågades alltmer. Dessutom fanns det politiska krav på ökad samordning av samhällets olika skolformer. På Linnéskolan infördes år 1958 en nioårig obligatorisk skola (så kallad enhetsskola) som bland annat medförde ämneslärarundervisning under skolgångens tre avslutande år.

Befintliga lokaler räckte inte till och byggnadsbeståndet utökades med en institutionsbyggnad för undervisning i biologi, fysik och kemi samt en verkstadsbyggnad för teknikundervisningen. Samtidigt blev också Linnéskolan huvudskola i ett nybildat "Linné rektorsområde" under ledning av Tryggve Löfström som förste rektor. Ny personal med längre utbildning behövde också rekryteras.

År 1962 permanentades den nioåriga obligatoriska skolan genom införandet av den nya grundskolan, som alltså ersatte enhetsskolan. På Linnéskolan undervisades vid denna tid barn och ungdomar från årskurs ett till och med årskurs nio, med tyngdpunkt på årskurserna sju till nio.

I samband med införandet av 1969 års läroplan för grundskolan bedrevs en livlig försöksverksamhet på Linnéskolan. En drivande kraft var Sten Solér, som blev skolans rektor år 1975. Under hans rektorstid överfördes låg- och mellanstadieklasserna till Geijerskolan (rektorsområdets andra skola) och Linnéskolan blev en renodlad högstadieskola. Sten Solér efterträddes under höstterminen 1982 av Arne Petrén, som skulle komma att bli Linnéskolans och rektorsområdets siste rektor.

1990-talet blev ett årtionde med stora förändringar. Genom riksdagsbeslut fick kommunerna närmast ett totalansvar för den allmänna skolan ("kommunaliseringen"). Detta ökade ansvar mötte Malmö kommun med att avskaffa kommunens gemensamma skolinstitutioner, skolstyrelsen och skolkontoret samt att splittra skolväsendet på elva olika förvaltningar (utbildningsförvaltningen för gymnasieskolan och tio nyinrättade stadsdelsförvaltningar för grundskolorna och mycket annat). Betydande sparkrav ålades också skolorna av kommunen, vilket ledde till märkbara personalminskningar.

Vid årsskiftet 1995/96 slogs också Linné rektorsområde samman med Berga rektorsområde (i samband med rektor Arne Petréns pensionsavgång). I stället uppstod ett nytt Limhamns rektorsområde med rektor Lennart Blomqvist i spetsen. Inom detta nya rektorsområde, sannolikt Sveriges största, har dock de olika skolorna fått en viss självständighet under nya så kallade platschefer. Denna befattningstyp var ny för Linnéskolan, när den infördes år 1996.

En annan förändring är att Linnéskolan sedan några år åter har elever i skolår 6. De tidigare tämligen nergångna byggnaderna har delvis upprustats till modern standard. Institutionsbyggnaden har helt byggts om och utvidgats och den gamla verkstadsbyggnaden har förvandlats till ny musik- och samlingssal. Fortsatta samhälleliga förändringar torde leda till att skolväsendet, och därmed Linnéskolan, även framöver kommer att förändras.

Comments